delindaaa

Hej! Gud vad jag är trött på blogg.se, strular ju hela tiden, igår kunde jag varken blogga eller svara på komentarer, suck!! Så nu har jag fått ur mig det :)

Allt bra med er annars idag? Här är det stelt, träningsvärk till 1000 :) Hur går det för er med träningen? Ni kämpar och sliter antar jag ;P 
 
Söta Emsolicious har gjort en liten mini-interjuv med mig "6 snabba" som ni kan läsa här: http://emsolicious.blogg.se/1206606679_6_snabba_med_delinda.html#comment

Puss Puss :)

På lördag så ska jag ju på baletten "Gustav III" på Operan, ska bli kul att se, är säkert fantastiskt vackert! Men vad jag inte visste, som mamma nyss informerade mig om, är att det är en maskeradbal efter föreställningen som vi är inbjudna till. Ursäkta om jag låter som en bortskämd barnunge nu, men jag har ingen lust att gå på en maskeradbal med 1700-tals tema med mina föräldrar. Känner mig stressad redan som det är, med massa plugg, förberedelser för modevisningen, träning för dansuppvisningen på fredag och alla folk som drar och sliter i mig från olika håll. Och nu detta, måste hitta en klänning (perfekt mask har jag redan), hinna fixa hår, smink, naglar innan på lördag och så spendera hela lördagskvällen på Operan med mina föräldrar när alla mina kompisar kommer att dricka drinkar och dansa sig trötta på Sture och Whiteroom.
Nej, det finns inte en chans i världen att jag kan slingra mig ur detta, desutom så vill jag ju faktiskt se baletten. Suck, är det någon som vet vilka som ska dit? Jag har ingen koll alls.

Nu har jag lagt in några nya länkar. Spana gärna in dem :)

Men jag vill ha mer nya bloggar att läsa.... Så nu vill jag ha lite tips på bra bloggar utav er! Såklart får ni även tipsa om eran egen blogg också om ni tror att jag skulle bli intresserad ;P

Hehe, nu ska jag iväg men när jag kommer hem sen så vill jag se massa bloggtips här, ok?! Puss Puss

Hej på er och glad påsk föresten! Hoppas att allt är bra med er. Jag hann inte blogga något igår, sorry, här kommer update: I torsdags så hade jag nästan bestämt mig för att följa med mina föräldrar till Milano, stod och packade väskan när mamma kom in i mitt rum. Hon såg helt förvånad ut och sa att hon inte trodde att jag ville följa med, det gjorde mig ledsen egentligen men sånt visar jag ju inte så jag spelade förvånad och frågade om jag fick ta med Jenny. Men mamma sa att det var försent att boka en flygbiljett till, de hade bara tre. Jag blev lite kinkig och sa att då ville jag inte följa med. "Du slipper", va allt mamma sa och sen for de iväg i taxin.

Jag ville ju visst följa med! Jag ville bara att hon skulle tjata lite på mig, övertala mig att följa med, visa att hon ville ha med mig. Pappa ringde från Arlanda och sa vilket nummer jag kunde nå dem på och att jag skulle köpa något extra fint till mig själv som påskpressent från dem med kreditkortet. Vet ni vad? Jag har shoppat för över 20 000 kr den senaste veckan, tror ni att det gör mig lyckligare? Såklart är jag tacksam för att mina föräldrar är så snälla och såklart vet jag att jag har det bra, ekonomiskt bra, men jag känner mig bara så ensam ibland, jag vill att mina föräldrar ska visa att de älskar mig och att de vill umgås med mig. Nej gud vad jag gnäller här för er nu, men det är skönt att få skriva av sig sånt här också, skulle aldrig säga detta till mina vänner...

I torsdags så var det middag (som hamnade i toaletten, förlåt, aldrig mer det lovar jag!) och sen fest hemma hos Martin. Vi sjöng singstar och blandade groggar hej vilt, gisses vilken häxblandning det blev tillslut :) Adam kom dit och vi sjöng massa duetter på singstar tillsammans, mysigt. Jag blev tyvärr alldeles för full sen, sprang runt utan bh (suck, är det bara jag som blir så pinsam???) men som tur var så tog Adam hand om mig och vi tog taxi hem. Lovely Adam.

Fredag igår, sov länge, badade jacuzzi tillsammans och promenerade runt på stan hand i hand och shoppade påsk-pressenter till varandra. Tack, pappa för att du ger mig pengar när du inte kan ge mig någon annan kärlek, nej fy vad bitter jag låter :( Jag är stark och lycklig, smal, vacker och så perfekt, thats it, inget annat. Sen tittade vi på Lets Dance och åt godis (därav fet ångest...) och la oss tidigt. Idag har jag tränat, sprungit, styrketränat, dansat lite, typ tre timmar men det räcker ändå inte. Åh, vill inte ha ångest över att jag inte hinner träna mera, måste ju in i duschen snart och fixa mig för jag och Adam ska på ännu en middagsbjudning ikväll och sen vidare ut på krogen. Måste skynda mig nu. Puss puss på er, ha så kul ikväll gullungar så hörs vi imorgon!

God morgon! Hur mår ni idag? Skärtorsdag och sista dagen innan påsklovet idag, har dessutom bara en lektion, så... yey :)
 
Jag träffade Andreas igår, vi åt på Melanders Fisk i Söderhallarna och sen gick vi vidare och tog några glas på Snaps Bar som också ligger där vi medborgarplatsen. Andreas är en riktig söderkis och trivs bäst där. Dock var det väldigt lite folk ute trots att det var onsdag, hade vi varit på stureplan så hade det varit mer fest, men det kanske är annorlunda på söder? Jag är ju inte alls ute ofta på söder, men gillar det faktiskt, känns skönt och avslappnat. Man behöver inte oroa sig för vad man har på sig och det finns mycket trevligt folk måste jag erkänna.

Iaf, kvällen med Andreas var trevlig, vi pratade mest gamla minnen. Vill egentligen inte erkänna detta, men vi har nog inget gemensamt längre förutom vårat förflutna. När vi ses så har vi samma roller som då, jag blir en osäker liten flicka som fnissar åt allt han säger (även om det är typ desamma som då..). Vi har nog vuxit ifrån varandra och skulle antagligen aldrig bli intresserade utav varandra om vi hade träffats nu, men ibland så är det skönt att flyta tillbaka till den tiden och alla minnen också. Nice kväll iaf, som avslutades med många kramar och pussar på kinden innan jag hoppade i en taxi hem.

Nu skola snart, jag har grym träningsvärk i rygg och mage, jätte jobbigt och konstigt eftersom jag knappast har tränat mer än vanligt, nästan mindre tom. Jaja, ni får ha en underbar dag! Puss Puss

Ah, jag får spel på Nella! Kan någon vara mer pain in the ass än vad hon är? Som ni vet så är hon rätt känd som en slampa och en slasktratt, då hon mer än gärna plockar upp sina kompisars rester, som ex, gamla strul men även bröder och släktingar. Ni har väll inte glömt när hon hade sex med Daniel (min bror) i julas? Och nyss var hon på Tessans bror och Malins ex. Så beter man sig bara inte.

Men nu tar hon fan priset. Gissa vad? Jo, hon är ute efter Wille! Min Wille och även Jennys ex (är bara ca en månad sedan de gjorde slut ist när alla trodde att de skulle förlova sig). Även om jag inte tror att hon har någon chans på Wille (jag joggade ju med honom imorse och då sa han inte ett ljud om Nella) så är det ändå så enerverande att hon går runt och lägger in små kommentarer om hur sexig Wille har blivit på senaste tiden. Hon sa det på lunchen mitt framför Jenny dessutom, kan ni ens föreställa er Jennys reaktion? Hon blev skitsur, bara lämnade lunchen och marscherade ut från restaurangen. Så nu är det krig mellan Jenny och Nella.

Just det, min mystiska "gamla bekant" som jag skulle ha träffat idag efter skolan, var såklart Andreas. Nej, jag har inte bangat igen, det har bara blivit framskjutet några timmar eftersom han jobbar till klockan sex ikväll. Ser fram emot att träffa honom ;)

God morgon! Klockan sju imorse så var jag och Wille ute och sprang på Djurgården. Helt galet att det är snö nu, snart april ju! Kan bara hoppas på att det smälter bort fort som fan igen! Jag blev helt blöt om fötterna och började klaga så Wille knuffade in mig i en buske så jag fick snö överallt. Såklart blev det krig mellan oss efter det, jag vill ha hämnd. Slutade med att vi rullade runt på backen och försökte "mula" varandra och stoppa in snö under varandras tröjor. Haha, sjukt barnsligt jag vet men kul var det :) Skönt att kunna lägga sig i jacuzzin efteråt och bli varm i hela kroppen. Nu sitter jag här i bara underkläder och funderar på vad jag ska ha på mig idag, ska möta upp en "gammal bekant" efter skolan sen, så känner att jag bara måste se perfekt ut då :) Ni får ha en mysig dag guys, så hörs vi senare! Puss

Precis kommit hem från träningen nu, känner mig så skönt trött i kroppen. Träning är en gudagåva och det enda som kan göra mig helt avslappnad. Det är sant att träning gör en lyckligare. Det borde kanske ni som aldrig tränar tänka på... ;P

Nu sitter jag framför tven och tittar lite på Gossip Girl. Gillar den serien men har tyvärr missat de senaste avsnitten, så hänger inte med så bra. Men det får gå iaf, kan ju inte hänga upp hela mitt liv på att passa en tid för en serie.

Jag gillar verkligen Gossip Girl-tjejernas klädstil (och killarnas med för den delen). Det är väldigt mycket jag över de kläderna :) Vad tycker ni om deras klädstil?

             

Så, nu är jag hyfsat klar med allt plugg, har sutit i flera timmar nu ju. Är dock inte riktigt klar ännu men känner att jag verkligen inte pallar att sitta stilla en sekund längre nu! Ska iväg och dansa balett en timme nu och sen köra ett aerobics pass på sats. Måste få röra på mig känner jag! Jag vill ha träningsvärk! Hihi.. Puss på er sötisar!

Sitter här och ska egentligen göra skoluppgifter, skriva bokrecenssioner på två böcker varav den ena har jag läst halva och den andra ca 20 sidor i, känns stabilt måste jag säga. Har även projektarbetesmöte med min grupp över msn... Fast det borde nog inte få kallas möte när vi nästan bara skickar smileys och andra roliga bilder till varandra.

Jag inte kan koncentrera mig över huvudtaget idag. Surfar bara runt lite på måfå, läser långa och innehållslösa blogg-texter, kommenterar lite slött och fortsätter. Fast mina tankar snurrar runt det som hände i London och Adam. Jag var otrogen fast jag hade bestämt mig för att satsa seriöst på Adam. Jag är världens sämsta flickvänn typ. Falsk som innihelvete är jag, tänker saker som att "Det var väll inte så farligt, jag hade ju iaf inte sex med någon annan" och "Det var ju i London, ett annat land, då räknas det väll inte?" och det värsta "Hur stor är chansen egentligen att han någonsin kommer att få reda på det? Just det den är lika med noll. Så varför ska jag bry mig över huvudtaget?"

Vill bara säga hej till min nya vän här, "Hej Dåligt Samvete"!!!

Tja tja!
Kom hem från London igårkväll. Helgen blev minst sagt inte som vi hade tänkt oss, men den blev rätt lyckad iaf. När vi kom fram så var det meningen att Daniel skulle komma och möta oss så att vi kunde följa med till lägenheten och dumpa våra grejer, men tror ni att han kom eller? Nej, och han svarade inte heller på mobilen. Träffade inte Daniel på hela helgen, fick tag på honom först söndag kväll men då hann vi inte ses för då hade vi missat planet hem. Jaja, jag kanske ska ta det från början ist?

Från flygplatsen så tog vi en taxi in till stan, satte oss på en mysig bar och tog ett glas vin medan vi väntade på att Daniel skulle höra av sig. Men han hörde inte av sig och jag ville sätta igång med shoppingen, men vi gav upp rätt fort eftersom jag helt enkelt inte orkade släpa runt på packningen (jag som inte kan packa hade en stor fullproppad resväska). Så eftersom Daniel fortfarande inte gick att få tag i och jag inte hittar till honom själv (eller har en nyckel dit) så gick vi in på ett hotell och bokade ett rum.

Slappade lite på rummet och "hottade" till oss lite, bytte om osv. Sen gick vi ner i hotell-lobbyn, drack ett glas vin till och flörtade lite med bartendern som rekommenderade en resturang några gator bort, Clare. Jätte fint ställe, med en live orkester som spelade i ett hörn, jag åt en räksallad med världens godaste sås till. Vi visste inte riktigt vad vi skulle ta oss till eftersom det var tänkt att vi skulle bo hos Daniel, så vi blev kvar på resturangen rätt länge. Efter x antal vinglas så staplade vi ut därifrån iaf, lite väl salongsberusade :)

Flummiga och med alldeles för höga klackar så gick vi runt utan en aning om vart vi var efter ett tag. Kunde verkligen inte komma ihåg vart hotell låg, tänkte fråga efter vägen när vi mötte ett gäng festklädda människor, men ist så följde vi med dem in på en pub. Rätt sjaskigt ställe, "Hughs" eller något, som spelade mest gammal slager musik. Verkade vara ett riktigt studenthak. Sällskapet som vi gick in med var ganska underhållande och vi blev bjudna på alla möjliga konstiga drinkar, dooleys med citron? Säg inte att ni gillar det!

Minglade lite och hittade Philip och Josef att dansa med. Jag blev helt förförd av Josefs sätt att röra på sig, hans händer på mina höfter (!) och hans charmiga brytning. Typ två minuter efter att vi först mötts så lät jag honom sticka in tungan i min mun ;) När stället vi var på stängde gick vi vidare till en annan klubb och sen så följde vi med Philip och Josef till lägenheten som de delade. Jenny och Philip försvann snabbt in på "hans rum" och saker och ting började att bli lite väl intima mellan mig och Josef när Jenny kom fram till mig och viskade att hon ville därifrån så vi drog.

Tydligen hade Philip inte visat sig vara drömprinsen iaf när hon försökte tvinga henne till analsex. Vi tog en taxi till vårat hotell, shit vad långt det var och dyrt eller så blåste taxichauffören oss för jag minndes inte att vi hade åkt så långt till Josef och Philip, så när vi kom fram till hotellet och jag skulle betala taxin med mitt kort så funkade det inte och chauffören började att skrika på något arabspråk att vi var tvugna att betala annars skulle han polisanmäla oss. Vi fick panik, hade ju inga kontanter på oss. Men som tur var så kom bartendern på hotellet som vi hade flörtat lite med tidigare ut just då, han såg oss och betalde taxin. Han sa att han hade fått använda upp hela sin dricks för den kvällen för att betala taxin, men vi lovade att gottgöra honom nästa dag. Tur att det finns snälla människor!

Sov bort typ hela lördagen, vaknade klockan 3 på eftermiddagen! Duschade och fixade oss och bestämde oss för att nu var det dags för shopping. Tog oss till Oxford Street och upptäckte butiker som fick en att känna att man dött och hamnat i paradiset :) Jag köpte en underbar rosa liten klänning från Jenny Packham, älskar den! Sen kom bakfyllan, jag blir nästan aldrig bakfull men antar att jag fick skylla mig själv denna gången efter den saliga blandningen av konstiga drinkar som jag hällt i mig dagen innan med bara en fnuttig räksallad i magen. Jenny mådde också illa så vi satte oss på Starbucks med en varsinn non-fat latte.

Mådde så illa så att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, ville bara lägga mig ner och gråta och skrika! Gårdagens minnen kom också som en trevlig överraskning. Gosh, hade jag verkligen nästan sex med en kille som jag träffat i några timmar och bara visste förnamnet på? Om det nu verkligen var hans riktiga namn... Adam då? Min fina och underbara Adam som faktiskt älskar mig på riktigt. Fy fan för mig. Och så fulla och naiva som vi hade varit så var det ju nästan konstigt att inget värre hade hänt!

Deppiga och bakfulla så bestämde vi oss för att skita i shoppingen och köpte ist med oss massa choklad och bakelser innan vi åkte tillbaka till hotellrummet. Där låg vi sen i sängen, tittade på flera filmer och vräkte i oss massa onyttigheter som om att det skulle göra att vi mådde bättre. Nja, men lite bättre blev det iaf :)
Men såklart så kom ångesten som ett packet på posten sen, det kändes som att min mage svällt upp till tusen och jag kände mig så oren, äcklig och misslyckad. Ryckte med mig Jenny att göra massa övningar på golvet, situps rygglyft, armhävningar, sidövningar, upphopp m.m. Innan jag spydde upp allt, inte med flit utan pga av bakfylla+massa godis+massa rörelser=not that good.

Sen duschade vi och upptäckte att det redan blivit kväll igen och även om vi inte direkt var så festsugna så bestämde vi oss iaf för att göra oss snygga och gå ner i hotellbaren, titta på folk, dricka champange och se om den söta bartendern som faktiskt hade räddat oss ur en rätt knepiga situation igårkväll var där. Jupp visst var han där, men när jag ville betala våran "skuld" så vägrade han ist bjöd han oss på en rosa söt drink. Han hette Teddy och satte sig hos oss eftersom det var rätt lugnt. Efter ett tag kom det ett gång killar som var vänner till Teddy och satte sig hos oss. Trevliga killar denna gången :) Vi skålade och pratade om allt möjligt. När Teddy slutade jobba skulle de vidare till en fest och de frågade om vi ville hänga med. Såklart ville vi det :)

Ni skulle ha sett lägenheten som festen var i säger jag bara! Helt enorm, med kristallkronor och dyr konst på väggarna. Jag blev helt chockad eftersom jag absolut inte kunde föreställa mig att någon som jobbar i en bar kan umgås med så rika människor! Jag vet, hej fördommar liksom. Alla var så snygga och perfekta, musiken hög och servitriser sprang runt med brickor med snittar på samt fyllde på champangeglasen hela tiden. Trots detta så var stämmningen inte det minsta stel, alla var trevliga och ju fullare folk blev desto roligare blev det. Jag & Jenny dansade på borden och fick en rätt så stor publik :) Jag pratade med så många och kysste desto fler tror jag :) Ändå har jag svårt att föreställa mig vad vi underhöll oss med ända fram tills morgonen eller vem det var som faktiskt hade festen, mysterium. Efteråt så följde Teddy och de andra tre killarna med oss tillbaka till hotellrummet, där vi sommande efter ett tag, med underkläder på :)

Några timmar senare så blev vi väckta, en kille skulle till sitt jobb, en annan hem, Teddy skulle möta upp någon och Ron skulle på galopptävlingar. Vi följde med Ron som hade två egna galoppörer som skulle gå lopp den dagen. Ni vet att jag gillar hästar va? Det var mitt stora intresse för, inte galopp utan mer dressyr dock. Men iaf, det var jätte kul att följa med honom till banan, se hans hästar, träffa jockeyarna och sen se hästarna tävla. Den ena kom nästan sist, men Ron var nöjd iaf för det var dens första tävling och den andra hästen kom tvåa. Så himla fin, Smoothie hette den, sött :) Helmysig dag iaf men sen fick vi väldigt bråttom så Ron körde oss tillbaka till hotellet för att hämta våra grejer och sen till flyget.

Precis när vi ska checka in så ringer Daniel. "Hey sis. Sorry men jag trodde att det var nästa helg du skulle komma hit! Är du i london nu? Ska jag möta dig någonstans?" Men tyvärr hann vi ju inte ses. Typiskt va? Vilken jävla storebror jag har. Tänk om mina föräldrar skulle få veta att vi fick klara oss själva i London hela helgen och att Daniel inte ens svarade i telefonen.. Såklart sa jag till pappa att vi hade bott hos Daniel hela helgen så att de inte skulle behöva oroa sig. Så nu är han skyldig mig en stor tjänst :)

Men även om helgen inte riktigt blev som vi hade planerat, med massa shopping (en timme blev det typ och en klänning fick följa med hem, Jenny köpte två par skor), umgås med Daniel och hans kompisar (vi träffade nya dock! Har Teddy och Rons nummer!) eller fest på de populäraste nattklubbarna (men hey, fest blev det iaf!) så tycker jag att det blev en jäkligt lyckad helg ändå. Nästan lite bättre än väntat, lite som ett äventyr!

Nej, jävlar vilket långt inlägg jag har skrivit, hoppas att ni orkar att läsa allt! Hur har eran helg varit föresten? Jag har ju missat allt i era bloggar nu, men får läsa dem senare ikväll för nu ska jag träna. Puss puss

Jag drömde inatt. Drömmen handlade om mig, i framtiden liksom. Jag hade ett eget företag, där jag marknadsförde mig själv, hade en egen klädkollektion, sålde skor, smink och andra prylar med mitt namn på. Jag hade en egen gym-kedja. Jag hade köpt upp massor av företag och gjorde dem större och fick dem att gå med mer vinst innan jag sålde dem vidare. Jag hade min egen ljusrosa porsche med mitt namn på. Jag hade mitt eget tv-pogramm och jag var lite som Paris Hilton fast lite mer buissnes och mindre skandal. Jag höll föreläsningar för företagare om hur de skulle kunna göra för att gå med mer vinst och där i pausen så träffade jag på Andreas. Han trodde inte sina ögon, han som alltid retat mig för att vara pappas lilla flicka var nu alldeles blyg. Jag bjöd med honom på en fest och ja vad tror ni hände sen? Jo vi hade sex, sen vaknade jag upp brevid...Adam. Hm, varför var Andreas med i drömmen och inte Adam?

Jaja. Men det var en helt jäkla fantastisk dröm iaf! På något sätt så kändes det så himla verkligt. Det är som att jag vet om att det kommer att hända. Jag har alltid vetat att jag kommer att lyckas. Jag känner det på mig. Att jag inte är som alla andra. Jag kommer att gå långt. Jag bara vet det.

Hehe.. lite ego kanske men det måste man få vara också. Om man inte får drömma eller önska att saker ska hända hur ska det då någonsin kunna gå i uppfyllelse? Jag tycker att man ska våga tro på sig själv. Våga tro att man kan lyckas. Våga tycka att man själv är bäst i världen.

Så... Vad är era framtidsdrömmar girls? Vad vill ni få ut utav livet? Vad är era hemliga förhoppningar och önskningar?

Obs!! Jag vet att detta inlägget är långt, men jag tycker att ni ska läsa hela texten.
________________________________________________________________________________

Tänkte lägga upp ett "beach 2008" tips här nu snart. Känner att det var grymt längesen som jag skrev något i min "beach 2008" kategori nu. Men det finns faktiskt en annan anledning än bara lathet till att jag inte har uppdaterat den så ofta. Jag vet nämlingen att jag har en något störd syn på det här med mat, vikt och träning. Vissa kallar det ätstörningar, men jag tycker inte att jag har det. Men iaf, min poäng är att jag inte vill påverka någon negativt genom det jag skriver. Ni är rätt många som läser min blogg nu, flera hundra människor som klickar in sig här varje dag, och en del av er är säkert unga, osäkra och lättpåverkade. Jag vet själv hur det är. Jag vill vara ärlig men jag vill inte att någon ska må dåligt eller få ätstörningar av att läsa min blogg.

Jag får ofta kommentarer och nu de senaste dagarna har jag även fått ganska många mail med frågor om hur man går ner i vikt, vad jag äter och hur mycket jag tränar osv. Jag försöker att svara så ärligt det går utan att ge er en dålig och fel bild utav det hela. För de tankar som jag själv har ibland och de vidriga saker som jag tvingar min kropp att utstå är inget som jag ens önskar min värsta fiende. Vad man måste inse är att det inte finns något glamouröst med att stå lutad över en toalett med fingrarna i halsen för att spy upp det man nyss har ätit. Det är absolut inte varken kul eller särskillt hälsosamt att svälta sig själv eller när träningen/gymmet blir ett måste, ett tvång som ger dig ångesttankar om du skippar.

Jag har en kompis som jag har dansat ihop med i flera år, en jätte gullig tjej som jag har haft mycket kul tillsammans med. Vet ni vad? Den tjejen som jag en gång kände finns inte längre. Hon har gått från en glad, social och utåtriktad tjej till att bli en tyst, deppig och inåtvänd tjej som helst sitter hemma. Hon vill inte längre träffa folk, hon gömmer sin vackra smala kropp i stora bylsiga kläder och hon bryr sig inte längre om något annat än sin vikt och vad hon inte får äta är allt som hon tänker på. Att vara smal är det enda som hon lever för, det enda som hon tror spelar någon roll. För några veckor sedan så blev hon inlagd för anorexia.

Jag var där och träffade henne nyligen och det blev som ett uppvaknande för mig. Jag mindes den livfulla, populära, glada tjej som hon varit och såg på denna bleka, apatiska och olyckliga tjej som hon hade blivit. Jag kunde inte låta bli och undra om det verkligen var värt det? Var hon lyckligare nu när hon var smalare? För det är ju det som vi inbillar oss, att vi blir lyckligare bara vi blir smala. Nej denna tjej var inte lycklig, hon hatar sig själv och känner sig tjock fast hon nu blir sondmatad. Vad är det för liv?



Jag vill såklart fortfarande vara smal, fasar lika mycket som förut för att bli tjock och skulle antagligen skämmas ögonen ur mig om jag skulle äta en påse chips tex. Men det finns ett sunt sätt att gå ner i vikt och fortsätta att vara smal. Varför ska vi behöva svälta oss själva? Vem vill bli den elaka bitchen som man blir när man är så hungrig att man drömmer om mat? Vem vill tappa håret, frysa konstant och få så lågt blodtryck att man nästan svimmar när man reser sig upp? Vem vill egentligen ligga på knä vid en toalett och tvinga sig själv att spy? Hur fräscht är det på en skala? Är det verkligen vad vi vill? Hur fånigt är det inte egentligen att ligga på sitt rum och skaka av gråt och ångest bara för att man åt en chokladbit?

Varför vill man vara smal egentligen? Är det inte egentligen så att man vill vara lycklig och tror att lyckan kommer när man är smal? Men låt oss nu enas om att svält som anorexia inte leder till lycka. Du blir kanske smal men du blir knappast lycklig av att ligga på golvet på ditt rum och göra situps och räkna kalorier hela dagarna. Men tror inte heller att chipspåsen leder dig till lyckan. Jag tror att för att bli lycklig och smal ska man äta hälsosamt och röra på sig. Man ska göra roliga saker, träffa nya människor, umgås med dem som man tycker om, resa till nya spännande platser, utmanna sina rädslor och fobier, göra galna saker, man ska kämpa för det man tror på, skämma bort sig själv och sina kära, visa sin uppskattning, våga släppa in människor i sitt hjärta, våga älska. Jag tror att när man vet vad som får en att må bra och när man mår bra med sig själv så blir man lycklig.

Titta på dessa bilder. Båda tjejerna är smala. Vem tror ni är lyckligast? Vem vill ni vara?

  vs  

Och till er som redan lider av någon form av ätstörning: Berätta för någon hur ni mår, kämpa för eran rätt att få må bra. Att bli frisk från en ätstörning betyder inte att man måste bli tjock, det är ren bullshit som ni själva intalar er för att fortsätta med erat sjuka betende. Men jag tycker att ni är värda både att vara smala och lyckliga. Ni kan klara det! Tillsammans kan vi klara det!

Yes, som ni ser så har jag nu "utmanat ödet" och gjort två saker som jag i vanliga fall nästan aldrig gör. 1. Jag har tränat på ett allmänt gym, SATS, körde ett dans/arobics-pass och sprang lite på löpbandet. Trots att jag har ett helt eget gym hemma så har jag nu köpt ett årskort på SATS eftersom mina vänner tränar där och jag är lite sällskapssjuk :)

2. Sen efter träningen så tog jag tunnelbanan hem! Jag som nästan aldrig åker kommunalt, drar mig för det för jag gillar inte att trängas med svettiga främmande människor i en vagn som går under jorden. Jag tycker det är läskigt. Sen tycker jag också att det är äckligt att sitta på sätena eftersom man inte vet vem som satt där innan. Jag vet att detta är lite löjligt men jag kan vara löjlig för jag behöver nästan aldrig åka tunnelbana, eftersom jag bor i stan så brukar jag kunna gå dit jag ska eller så kör jag bil om jag ska längre eller tar en taxi helt enkelt. Men idag efter träningen så skulle de andra med tunnelbanan så jag tänkte bara "va fan" och följde med :)

Haha.. Ville bara berätta detta för er med för detta kommer iaf min "Johnny" få veta imorgon ;P Nu ska jag fixa mig och sen åka hem till Adam och sova där. Kanske går jag med på att göra en tredje sak som jag aldrig annars gör där, för Adams skull, hihi :) Puss på er!